Gamla hus

Gamla hus är bland det finaste jag vet. Stämningen i dem. Det fridfulla, rogivande. Vissa platser vill man aldrig gå ifrån. Bara sätta sig och vara. Det är som en liten fristad i den stora världen. En plats där man kan låtsas att allt utanför inte existerar.
Det är så jag vill det ska kännas här hemma. Både i huset och i trädgården. Bilderna ovan är inte hemifrån, utan från ett hus där ingen längre bor.

Sedan har jag även fått en följare nr 12. Och det ingen mindre än Eija med fina bloggen Norrfrid. En blogg om gamla hus, husdjur och byggnadsvård.

Någon gillade sin get

Jag gillar att någon gillade sin get så mycket att han (eller hon) tog fyra foto av den och hängde upp dem som en tavla.

Fin äggen

Sådana här ägg har jag länge velat ha. Och när jag hittade dem i en second hand affär slog jag så klart till.
Eftersom de inte är gula så kan man absolut ha dem framme hela året. Minst.

Morfars gamla klocka

Spindelnät på kakelugnen. Dammigt, dammigt, på klockan och kakelugnsluckorna. Men jag tycker det gör sig bra i gamla hus.
Klockan har morfar gjort och jag fick den i julklapp när jag var tre år.
Tiden har inte stannat och kanske borde jag städa lite.

Translation: My grandpa gave me this clock when I was three years old.

Jabushkas

Herr och Fru Japansk Babushka. Kära syster. Du kan nästan få ärva sjörövar Ivans japanska kit. Jag har ju nu ett eget!

Translation: Hello! We are Japanese Babushkas.

Bytt är bytt..

..och kommer aldrig tillbaka. Detta fina handfatet bytte jag mot en kaka. Jag hittade det på mitt förra jobb när jag skulle städa i pannrummet och slänga gamla handfat och bideer. Jag övertygade gubbarna att de absolut inte fick slänga detta, och frågade lite försynt om jag inte kunde få det. Det var vattenmannen inte så pigg på, men när jag var där härförleden och fikade så hade han ändrat sig. Om jag kom och bjöd dem på en kaka. Och det har jag inget emot.
Tyvärr fattas det en kran, men det är ju inte i hela världen.

(Malle, jag glömde ju ta med julpysslet hem igår. Hoppas du hänger upp det fint. )

Big in Japan

Det blev kärlek vid första ögonkastet när jag hittade detta instrumentet i en antikaffär. Jag vet inte vad det är och det låter hemskt illa när jag klinkar på det. Men fint är det iaf.
Sen kanske det inte är Japanskt. Utan Kinesiskt.